Kämps restauranger var populära mötesplatser bland helsingforsborna. I synnerhet äldre människor trivdes på Nedre Kämp, där de följde med stadslivet via speglarna som täckte väggarna. I Övre Kämp, eller Spegelsalen, fanns utrymme för middagar eller andra tillställningar för över hundra personer, och där umgicks festsällskapet klädda i frasande aftonklänningar och glänsande smokingar i takkronornas ljus. I Övre Kämp skålade betydelsefulla personer både från staden och landsbygden. De underhölls av världsberömda artister som gärna gjorde ett besök i Helsingfors på väg till Stockholm eller St. Petersburg. Dessutom kunde man också se varietéföreställningar vid Övre Kämp, varav de mest populära fyllde salarna gång på gång.
Kämps atmosfär och kundkrets var på 1900-talet ytterst internationell. Viktiga aktörer inom finansliv och kultur var stamgäster på hotellet. Bland annat Akseli Gallen-Kallela, Robert Kajanus, Eino Leino och Jean Sibelius trivdes på Kämp, där de ivrigt gestaltade den uppvaknande nationens identitet. De intelligenta diskussionerna kunde pågå i flera dagar.
Centralt belägna Hotel Kämp har fått bevittna många betydelsefulla händelser. Under ofärdsåren samlades den hemliga motståndsrörelsen "Kagalen" på hotellet. Också under inbördeskriget var Kämp medelpunkt för politiska händelser. Före krigets slut fungerade hotellet under en tid som sjukhus, och i maj 1918 var Kämp huvudkvarter för Östersjödivisionen som leddes av general von der Golz.
Av Kämps betydelsefulla stamkunder torde den mest kända vara riksföreståndare och marskalk Mannerheim, som i juni 1919 bodde på hotellet i en lägenhet mot Norra Esplanaden. Han besöktes nästan dagligen av landets politiska ledning och högt uppsatta representanter för officerskåren. Även om Mannerheim senare flyttade in i en villa i Brunnsparken, sågs han ofta på Kämps festvåning. Till hans ära har presidentsviten i nya Hotel Kämp fått namnet Mannerheim-sviten.
Efter att vinterkriget inletts på hösten 1939 inrättade utrikesministeriet ett presscentrum för utländska krigskorrespondenter och diplomater på hotellet. Hotellets bar förstärktes och fungerade som bombskydd. Vid jul hade redan nästan 80 korrespondenter anlänt till Finland. Tack vare det legendariska "Press Room", blev både Finland och hotell Kämp kända överallt i världen. År 1939 ordnades också självständighetsdagsmottagning för diplomatkåren, utländska korrespondenter och samhällsledare på Kämp.
Under fortsättningskriget samlades en skara allvarliga män nästan dagligen i Kämps Spegelsal - president Risto Ryti och Finlands regering. Efter krigets slut etablerade sig en rysk övervakningskommission på hotellet under en tid.
KOP-ERAN
Nationalaktiebankens (Kansallis-Osake-Pankki) och hotell Kämps vägar möttes första gången år 1889, när ett av KOP:s konstitutiva möten hölls i Kämps Spegelsal. Banken växte snabbt och köpte år 1891 en tomt för ett eget kontorshus i Antilop-kvarteret mot Alexandersgatan. När den intilliggande Kämp-fastigheten såldes år 1917, köpte KOP på sin dåvarande generaldirektörs, J.K. Paasikivis, initiativ AB Hotel Kämps aktier. Trots ändringar i ägarunderlaget hyrdes fastigheten ut till Ab Hotel Restaurant för bedrivande av hotell- och restaurangverksamhet.
Hotellbyggnaden hade redan 1914 utvidgats med en sjätte våning enligt ritningar av arkitekt Lars Sonck, innan den övergick i KOP:s ägo. Samma år fick alla hotellrum eget badrum. I övrigt klarade man sig utan större reparationer, tills man på 1950-talet började upptäcka skador orsakade av markens uttorkning och belastningar från trafiken. Träfundamenten började murkna, sprickor uppstod i väggarna och de gamla vatten- och elledningarna klarade inte längre av belastningen.
I egenskap av fastighetsägare stod banken inför vissa grundläggande frågor: måste byggnaden rivas helt och ersättas med en ny, eller kunde de gamla väggarna bevaras och de övriga delarna av huset byggas upp på nytt. På tomten fanns fortfarande en oanvänd byggnadsrätt som man ville utnyttja. Tvisten om Kämps öde kunde inledas.
Hotellverksamheten fortsatte trots rivningshotet fram till år 1965, när banken fick tillstånd för en nybyggnad, förutsatt att de gamla ytterväggarna och en del av utrymmena inomhus byggdes upp på nytt. I restaurangen spenderades den sista kvällen 31.3.1965 och som avskedsmusik spelade orkestern Sibelius melodi "Minä menen Kämppiin takaisin" (Jag går tillbaka till Kämp). Man förberedde sig på att hålla öppningsfestligheterna för det nya, men mindre, Kämp två år senare.
Nybyggnaden planerades för hotell och restaurang. Tyvärr lyckades inte banken hitta någon hyresgäst till hotellet, så man ansökte om och beviljades en ändring av bygglovet, enligt vilken kontorslokaler byggdes i fastigheten. Den nya byggnaden togs i bruk i juni 1969 och där placerades en del av KOP:s huvudkontor. På taket restes bokstäverna KOP i samma stil som KÄMP tidigare hade stått.
Nästa kapitel i bankens och Kämps historia skrevs hösten 1989, när KOP tillkännagav att de planerade en fullständig ombyggnad av hela Antilop-kvarterets inre delar. I planerna ingick övertäckta innergårdar, fotgängarstråk och stora utställningslokaler. Dessa projekt hamnade dock in skymundan under depressionen. År 1995 tog också KOP:s historia slut, när banken gick samman med Föreningsbanken för att bilda Merita Bank.
ÅTERIGEN HOTELL
De lokaler i Kämp-kvarteret som varit i KOP:s bruk blev överflödiga i och med bankfusionen. Våren 1996 meddelade Merita att de letade efter nya användningsändamål för Kämp-kvarteret. Återgången till hotell sågs som ett alternativ. Det historiska trycket var hårt, och på hösten 1996 beslöt Merita-koncernen att återställa Kämp-fastigheten som hotell som en del av utvecklingsplanen för hela Kämp-kvarteret. Informationstillfället som ordnades 7 oktober 1996 lockade ett rekordantal reportrar. "Leve Kämps kontinentala glans!", jublade tidningsrubrikerna och Merita fick stort tack för sin stora kulturgärning. Nyheten om att Kämp återigen skulle bli hotell togs emot entusiastiskt på alla håll.
Grundstenen till Hotel Kämp och Kämp Galleria som byggdes i samma kvarter murades 19 augusti 1997. Hotellet planerades av Arkitektbyrå Petri Blomstedt och byggdes av konsortiet Skanska-Heinänen. Hotellet består av tre olika byggnader. Vid Norra Esplanaden ligger gamla Kämp som enligt de gamla ritningarna byggdes på 1960-talet, och vars fasader, trappuppgång, spegelsal och restaurangsal har skyddats. Vid
Glogatan ligger det nya Kämp, som ursprungligen byggdes för att fungera som kontor. Dessutom har hotellet fått en L-formad nybyggnad mitt i kvarteret. I stadgan hoppas man att "hotellet ska betjäna helsingforsbor samt resenärer från Finland och utlandet. Må dessa byggnader ge uttryck för såväl respekterande av traditioner som modernitet i Helsingfors välplanerade, levande centrum."
Taklagsfesten firades 9 juni 1998. Enligt pressmeddelandet är målsättningen att återställa Kämp till dess forna glans och bygga Finlands och hela Nordens högklassigaste hotell. Hotellet har 179 rum. För inredningen ansvarar EAA International som är verksamt i London, och inredningen förverkligas i stor utsträckning på basis av gamla ritningar och fotografier. Hotel Kämp ansluts till Luxury Collection-kedjan, som ägs av hotellkoncernen Starwood Hotels and Resorts.
Nya Hotel Kämp inledde sin verksamhet fredagen den 28 maj 1999, efter öppningsfestligheter i många faser. Redan före öppningen hade hotellets dörrar stått öppna för stadsborna, så att alla av Kämps vänner skulle kunna bekanta sig med den återuppståndna legenden. Vackert byggda och restaurerade Kämp är redo att möta det nya årtusendets utmaningar. Hotellet erbjuder åter utmärkt gästvänlighet och oomtvistad elegans - precis som förr.
